Förra veckan när vi var på bibliotektet lånade vi den nya Alfonsboken som 
heter Skratta lagom! sa pappa Åberg. Det är söndag hos familjen Åberg. Alfons och Milla leker och förbereder för att storkusinerna ska komma på besök. De bygger upp ett landskap med filtar, tomkartonger och annat som finns till hands. De tror att storkusinerna kommer att gilla deras landskap och att de ska leka alla tillsammans. Så blir det dock inte. Storkusinerna kommer. De är inte intresserade av att leka med Alfons och Milla. Men helt plötsligt blir det fart på storkusinerna och deras radiostyrda bil går till attack mot det fina landskapet som Alfons och Milla byggt upp. Allt splittras. Gräl. Pappa Åberg får rycka ut. Nu kommer det stycke i boken som förvånar mig allra mest. Bestraffning ska utdelas. Bakom stängd dörr. Alfons och Milla får börja. Nu blir både jag och min femåring förvirrade. Jag förstår verkligen inte hur Pappa Åbergs resonemang. Jag hade inte läst boken själv förens jag läste den tillsammans med min femårige pojke och jag måste i ärlighetens namn säga att jag hoppade över delar av texten och hittade på egen text. Skulle jag läsa för honom att Alfons och Milla skulle skrika som om de blivit slagna av pappa Åberg?
Personligen tycker jag att konflikten kunde ha retts ut på ett annorlunda sätt. Jag skulle aldrig valt Pappa Åbergs strategi och jag skulle heller inte rekommendera denna bok. Flera andra som bloggat om boken har liknande åsikter. Vill gärna tillägga att jag tycker om övriga Alfonsböcker.
bokmal73 