Sofia Hallbergs debutroman heter Mina fräknar och kom ut 2012. Jag fullkomligt 
slukade Mina fräknar på två dagar och skulle så innerligt gärna vilja läsa en fortsättning.
Karin och Mats har varit ett par i sexton – sjutton år. De träffades när de var studenter i Uppsala. De läste båda två samhälle och Karin hade liksom målat upp hur hennes framtid och liv skulle bli. Karin är en kvinna som nu närmar sig 40-års strecket och hon har alltid funderat mycket. På allt verkar det som. Hon trivs i köket och därifrån bedriver hon lite spaning på människorna som passerar utanför. Mats är totalt olik Karin. Han fick drömtjänsten på UD och reser mer än vad han är hemma. När han är hemma gillar han att zappa på fjärrkontrollen och är inte särskilt sällskaplig med Karin ( tycker jag). I lägenheten ovanför bor Sabine som snart ska bli mamma. Karin har alltid velat bli mamma men tyvärr vill det sig inte att Karin och Mats blir föräldrar. I samband med att Karins vikariat tar slut får hon väldigt mycket tid över för sig själva. Hon börjar studera sina fräknar när Mats är ute och reser och efter ett omfattande arbete har hon gjort ett kartläggning av sina fräknar. Vad ska det vara bra till? Karin är en person som lever i sin egen värld, tycker om att betrakta omgivningen på håll och gärna göra analyser, och så även med sina fräknar. Mats lever också sitt eget liv när han är ute och reser och snart uppdagas det att deras liv står inför en förändring.
Mina fräknar är bokstavligt talat en bladvändare och som jag skrev inledningsvis så skulle jag gärna läsa en fortsättning, eller rättare sagt, jag skulle kasta mig över en fortsättning. Jag kan varmt varmt rekommendera Mina fräknar. Ett högst ovanlig bok som inte lämnar läsaren i första taget.
bokmal73 