För mycket lycka av Alice Munro är den andra novellsamlingen jag läser av denna nobelpristagare. Jag har alltid gillat noveller; den korta innehållsrika berättelsen som många gånger har en twist på slutet. I För mycket lycka finns det många noveller som lätt blir favoriter och titeln är väldigt passande tycker jag. Novellerna börjar oftast med att huvudpersonen / personerna har det bra och lever sitt liv. Det berättas om några incidenter, några händelser men i slutet av varje novell uppdagas det att det inte är så lyckligt, kanske till och med förfärligt. Det var alltså för mycket lycka och den var inte helt sann. Så tolkar jag i alla fall boken som jag läst inför träff med bokcirkeln nästa vecka.