Favoritförfattare?

Malin på Malins bokblogg funderar lite kring favoritförfattare, och efter att ha läst hennes inlägg så tänkte jag att jag också skulle spåna lite vem som kan vara min(a) favoritförfattare.

En absolut favoritförfattare är Tatiana de Rosnay. Jag har läst de fyra böcker som finns översatta till svenska och alla, verkligen alla tycker jag är riktigt bra. Sarahs nyckel handlar om andra världskriget, och om en flicka som av förklarlig anledning inte kan släppa tanken på sin lillebror. Huset du älskade utspelar sig i Paris under Napoleon III tid och handlar om en kvinna som inte kan skiljas från sitt hus och om vad detta speciella hus betytt för henne.  Bumerang är mer en samtidsroman som även den utspelar sig i Paris. Huvudpersonen heter Antoine och är frånskild med två tonårsbarn. Skilsmässan har han svårt att komma över men allt ändras när han bjuder sin syster på en överraskningsutflykt. Colombes Granne är den senaste av Tatiana de Rosnays romaner och även den en samtidsroman men hög faktor av spänning.

9186480634 9186480413 9186480146 9170282730

 

En annan favoritförfattare är Anna Fredriksson. Jag har läst Sommarhuset och Lyckostigen av henne och har gillat båda böckerna jättemycket. Känns som perfekta sommar och semester-böcker.

917503154X 9137137816

 

Det var några tips från mina favoritförfattare. Det där med favoritförfattare är väldigt svårt tycker jag, och oftast när man läst en bra bok utav någon, så får man en ny favoritförfattare och i samma veva så kanske man glömmer bort någon som man tidigare haft som favoritförfattare. Favoritförfattare kommer och går, och vissa består; så är det nog för mig.

Hur har du det med favoritförfattare? tipsa gärna eller skriv ett inlägg och länka gärna; glöm då inte att Malins bokblogg var först inlägget om favoritförfattare.

 

 

 

Annonser

Colombes granne

Nu har jag läst alla de fyra böcker som getts ut av Tatiana de Rosnay på svenska (mig veterligen, men snälla påpeka om jag har fel). I morse läste jag ut Colombes granne som är de Rosnays senaste på svenska.

Colombe är i trettioårsåldern deltidsarbetande, två barn och man. Boken inleds med att familjen flyttar till en ny lägenhet och alla i familjen är förtjusta i den nya bostaden. Allt väl. Colombes make reser mycket i sitt jobb och av någon underlig anledning så börjar mystiska saker hända. Kanske är det så att det slumpar sig till de gånger Colombes är ensam hemma med barnen och mannen är på resandes fot. Märkligt. Colombes är så innerligt tacksam när hennes man kommer hem, för nu ska han minsann också få höra vilka oljud som hon tvingas lyssna på om nätterna och som ger henne svarta ringa under ögonen på grund av all utebliven sömn. Men allt är frid och fröjd när maken är hemma. Inga konstiga ljud eller Mick Jagger låtar hörs i hyreshuset. De nattliga ljuden får Colombe helt ut balans. Jobbet börjar undra, barnen känner inte igen sin mamma och maken vet inte vad han ska tro. Men Colombe vet vad hon ska tro om maken. Historien snärjer ihop sig och blir märkligare och märkligare. Hur reagerar en människa som inte får sova. Var finns det rationella tänkandet? Hur långt ska Colombe våga gå för att få slut på oljudet som kommer uppifrån, från en av grannarnas lägenheter? Boken har en isande spänning som verkligen tilltar mot slutet och jag kan bara föreställa mig hur ett filmmanus på denna bok skulle kunna te sig. Nämligen gastkramande!

Bumerang av Tatiana de Rosnay

Jag hade bara kommit några få sidor in i boken när jag kände att Bumerang av Tatiana de Rosnay kommer att kvalificera sig som en av de bästa böckerna jag läst i år. Denna känsla höll i sig ganska länge, men så plötsligen, mot slutet i boken blev jag tveksam till samma känsla för helt plötsligt tog handlingen en oväntad vändning.

Antoine är skild och har tre barn som bor hos honom varannan vecka. Hans syster Mélanie är singel (den gifte älskaren upplevs inte som officiell). Mélanie fyller 40 år och Antoine vill ge sin syster en överraskningspresent. Han hämtar upp henne och när de är framme vid målet är destinationen välkänd för både Antoine och Mélanie. Mélanie blir förtjust över att få återse bardomens härliga semesterparadis. Men säg den lycka som inte har svarta fläckar. Efter några trevliga dagar i bardomens semesterparadis är de på väg tillbaka till vardagstristessen i Paris när olyckan på ett ögonblick är framme. Antoine klarar sig utan skavanker men Mélaine hamnar på sjukhus. Just precis sekunderna före olyckan håller Mélanie på att berättat något för Antoine, något som hon plötsligt mindes när hon återsåg barndomens semesterhotell. Hon kommer aldrig till punkt. Olyckan kommer emellan. Tiden går och Antoine går tillbaka till sitt vanliga liv med jobb och sina barn som hellre lyssnar på sina ipods än på sin pappa. Under Mélanies sjukhusvistelse blir Antoine bekant med Angèle. En kvinna med ett ovanligt yrke som efter hand tar mer och mer plats i Antoines liv. Det är mycket som vänds upp och ner i Antoines liv, saker från förr kommer upp till ytan och hur ska han förhålla sig till detta. Han och Mélanie står varandra nära och när man tror att de är inne på samma linje förvånar Mélanie sin bror. Mélanie förvånar även mig och det är just nu som jag undrar om boken kommer att hamna på min topplista, men när jag läst sista sidan så självklart kommer boken in på min egen topplista. Dock tycker jag att sista delen av boken kanske borde sett aningen annorlunda ut, men hur den skulle ha sett ut har jag inget svar på, så jag är nöjd med hur Tatiana de Rosnay knyter ihop Bumerang, denna franska välskrivna relationsroman med spänning som ingerediens.

Bara 40 sidor kvar

Det blev inte så mycket bloggat i helgen men har läst en hel del. Har nu bara 40 sidor kvar i Bumerang som jag kanske kan klämma innan jag släcker nattlampan, men ögonen är trötta så jag kanske inte fixar det. Men, Bumerang kommer att hamna på en av de bästa böckerna som jag läst i år. Recension kommer inom de närmsta dagarna. I helgen har jag f ö också lusläst DN boklördag och nästan läst klart senaste numret av Vi Läser.
Hade ni också en bra läshelg?

20120916-222536.jpg

Favoritförfattare

Tatiana de Rosnay har definitivt blivit en favoritförfattare för mig. I början av året läste jag Sarahs Nyckel följt av Huset du älskade. Nu är jag halvvägs i Bumerang ( och jag börjar ana varför boken heter Bumerang) och idag när jag och barnen var på bibblan så norpade jag åt mig hennes senaste Colombes granne. Hoppas på ruskväder i helgen så att jag sitta i soffan och bara l-ä-s-a och äta minimuffinsar och dricka te.

 

 

 

 

 

 

Huset du älskade av Tatiana de Rosnay

Huset du älskade  av Tatiana de Rosnayär en varm roman full av kärlek och svårigheter att såväl släppa det förflutna som att acceptera framtiden och dess nymodigheter. Rose Bazelet gifter sig i ungdom med sin älskade Armand och flyttar in till honom och sin svärmor i huset på Boulevard Saint Germain. Här lever de två lyckliga och får också två barn. Av någon anledning kan Rose aldrig få någon varm relation till sin dotter men däremot till sin son. Mannen och sonen är hennes allt. Men allt man älskar och har kärt får man inte alltid behålla och så är det också för Rose. Med redan mycket sorg i hjärtat drabbas hon utav ännu en, nämligen att huset där hon levt ett långt och lyckligt liv ska rivas. Det är ett beslut från Prefekten. Paris ska moderniseras och stora boulevarder ska byggas. Rose vill inte lämna sitt hus. Dottern som är vuxen och har egen familj erbjuder sin mamma att komma och bo hos dem. Rose dröjer med svaret. Huset som hon älskar gömmer så mycket och inget av det vill hon släppa. Hon skriver och berättar för sin avlidne make. Berättar sådant som hon inte kunde tala med honom om när han fanns i livet. Det kommer flera överraskningar. Grannar runt omkring flyttar från gatan. Rivningsstunden kommer närmare. Rose är envis. Hon vill inte lämna Huset du älskade (och syftar på sin make).

Huset du älskade är en roman med värme och sorg och medan vi hör Rose berätta får man lära sig lite om Paris historia som mellan åren 1852 – 1870 genomgick en modernisering under ledning av Napoleon III och baron Haussmann.