Merethe Lindström fick nordiska rådets Litteraturpris 2012 för romanen
Dagar i tystnadens historia. Jag köpte den i oktober men sen hamnade den på hyllan i några månader, men nu under jullovet har jag läst den.
Dagar i tystnadens historia handlar om Eva och Simon som bor i Norge. De har varit gifta i många år och har både barn och barnbarn. Deras lever ett tyst liv, både tillsammans och var för sig. Simon har tilltagande demens och döttrarna tycker att deras pappa ska flytta till något annat boende. Eva tycker det är svårt att fylla i blanketten som innebär att hon liksom ”lämnar ifrån sig” sin make. Det är inte mycket som föregår i makarnas liv men när städhjälpen Marija kommer in i Eva och Simons liv blir det lite mer livligt men även tidigare handlingar i deras liv väcks till liv.
Boken har ett lågmält tempo, många tankar, många outtalade meningar. Jag hade förväntat mig mer tydlig handling och kanske mer dialog, men det är kanske det som gör att man inte så lätt glömmer bort handlingen när man läst sista meningen.
bokmal73 