Varför vara lycklig när du kan vara normal?

 Jeanette Winterson är ett adopterat barn och växer upp i norra England hos adoptivföräldrar som är strängt religiösa och inte barnkära. Jeanette är bara några månader när hon adopteras till paret Winterson. Hennes adoptivmamma är otrygg, väldigt religiös, väntar på domedagen, förvarar en revolver i köket, låser ute dottern om nätterna, och ser ingen glädje i livet. Böcker är förbjudet i huset förutom bibeln och deckare. Jeanettes adoptivpappa säger inte så mycket men han griper heller inte in när Mrs Winterson utövar sin omänskliga barnuppfostran mot Jeanette.  Många nätter är Jeanette utelåst och får tillbringa dom på trappa eller i kolkällaren. När mjölkbudet kommer dricker hon upp mjölken och går till skolan. Mrs Winterson låter Jeanette går till biblioteket för henne och återlämna och låna nya deckare. För deckare är inte synd. Detta får Jeanette inte ihop, men det gör henne inget för hon är väldigt glad över att få gå biblioteksärenden åt sin mamma. En ny värld öppnar sig för henne och förundrad över alla böcker och vet inte riktigt vilken hon ska börja läsa så börjar hon helt enkelt i alfabetisk ordning. Vilken tur att det finns så många bra författare på A;  Jane Austin till exempel.

Åren går och Jeanette blir kär i en flicka. Det går inte bra. Jeanette blir kär i en ny flicka och Mrs Winterson tycker bokstavligt talat inte om detta. Situationen blir ohållbar för Jeanette och beslutar sig för att ge sig av hemifrån. Hon är sexton år. Hon vill vara lycklig. Mrs Winterson är av en annan åsikt. Det sista hon säger till sin adoptivdotter när hon lämnar hemmet är: ”Varför vara lycklig när du kan vara normal?”. Det blir en tuff tid för Jeanette och hon har tuffa år framför sig. I självbiografin väljer Jeanette att hoppa över ca 25 år. Jag blir såklart nyfiken på vad som hände i hennes liv under dessa 25år. I vuxen ålder vill Jeanette försöka hitta sina rötter och ta reda på om det Mrs Winterson berättade om hennes biologiska mamma är sant. Det blir en tuff resa och Jeanette är ibland nära att inte fullfölja sökandet efter sitt ursprung.

Jeanette Wintersons självbiografi är otroligt gripande, tragisk och sorglig. Den handlar om att hitta tillbaka till sina rötter, att överleva en känslokall och i många fall en ovärdig barndom. Trots all elände finns det flera (tack och lov) ljusglimtar i Jeanettes självbiografi och jag unnar henne så väldig mycket den årliga semesterveckan vid kusten som var ett välkommet inslag under barndomen.  Varför vara lycklig när du kan vara normal är en bladvändare men den rymmer mycket och för att kunna ta in allt så bör den inte läsas för snabbt, tycker jag.

Det finns tio böcker av Jeanette Winterson som är översatta till svenska och jag är väldigt nyfiken på ”Det finns annan frukt än apelsiner”.